What a wonderful world
And I say to myself after more than two month on the road (in countries with perhaps not the best reputation), that human beings are friendly and helpful. I really have no reason to be angry at almost anybody I met. A few clerks in railway stations have been rude, but otherwise even border police has been nice and helpful. Nobody has stolen anything from me or tried to take advantage of me in any significant way (the bicycle story from Crimea I see more as a joke). I have got free food and drinks from people I never met before and probably will never meet again. I have got so many smiles. I hope I also given my smiles back.
In the same time as people are so nice, the world is so messed up. How is that possible? I mean it is clearly people that mess up the world, we can't blame something else for the wars, the poverty, the discrimination and the environmental degradation. So why is that? I refuse to accept that it could be the acts of a few evil individuals that could dominate all the rest of (us) the nice people in the world. Shall we blame religion (or too little religion), politics, capitalism? Or is it just the old observation that power corrups that comes to play?
Jag funderar en hel det på varför världen är så bedrövlig när människor är så trevliga. På mina två månaders resa har jag bara mött trevliga människor. Till och med Ukrainsk gränspolis och polsk trafikpolis har varit hjälpsamma. Men om alla människor är trevliga och snälla varför finns det så mycket elände, krig, svält, diskriminering och miljöförstöring?
When getting off the beaten track I have made the same observation. If you go walking in non-urban areas that are not too crowded by tourists, people across the world seem to be very helpful. Same thing if you sail into small not too commercialized ports.
Your question of how this matches wars, ingenerosity and småskurenhet is returning to me as well. It is next to the problem of the Tradgedy of the Commons.
Not having a complete answer I think individualisation is part of the answer. When you arrive on you bike out of nowhere, people don't have so much an opinion on whether you´re a Swede, Russian or Brit. Nor are they aware if you can be labelled as particularly rich or poor. Or for that matter Lutheran, Catholic or Orthodox (not to mention Jewish, Hindu or any other religion). You arrive alone, as a person. This makes you less threatening and immediately available for peoples curiosity. They'll get to know more about Gunnar before they get to know too much about the Swede, farmer, consultant or what have you.
I think this is also why international contacts at a personal level are so important. Having worked with people on the muskotnöt plantations in Grenada, Hurricanes in the Carribean becomes less statistics and more horrifying, urging me to do something. Having been active in exchanges in trade or otherwise, makes me better understand that there are people out there. Not so much aussies, ugandans, etc.
Not sure where I arrived now. Thanks for provoking some thinking!
Dina erfarenheter av att man möter en massa trevliga, snälla givmilda människor på resan stämmer precis med Ingrids o mina. Överallt möttes vi av goda människor när vi cyklade från Värmland till Portugal 1979. 99% av alla människor är goda tror jag, men vissa omständigheter kan göra oss till djävlar, förtryck, rädsla, hot mm
Jag tror inte man kan dela människor i onda och goda. De trevliga kan bli "onda" dem också. Vi har nog alla en liten potentiell Hitler inom oss. Jag tror iförsig att han var också "trevlig" i vissa sammanhang. Alltså vi har allt inom oss och vi väljer att handla bra eller mindre bra beroende på en massa faktorer. Egot gör att vi känner oss skilda från varandra. Skulle vi gå "utanför" egot kunde vi känna enhet med alla och resten av världen. Då skulle vi behandla alla som en själv. Det skulle bli naturligt. Men det är omöjligt att försöka inte ha något ego när vi har det. Att följa ideologi, politik, tro verkar inte funka heller. Det är tyvärr bevisat.
Nej, jag tror för närvarande att det enda som kan funka är att få ett förändrat medvetande. Hur? ja, med hjälp av en speciell energi som stänger vissa delar av hjärnan och aktiverar andra bl a frontalloberna. Låter som science fiction vet jag men jag har sett många människor bli mera medvetna på detta sätt. De behöver inte läsa böcker eller bli informerade eller gå på kurs för att förstå eller veta hur de ska behandla jorden eller sina medmänniskor. De vet bara att det är så och det känns natuligt för dem. Jag har undrat ibland om vi människor inte var så medvetna för länge länge sedan och att någonting gick snett på något sätt i vår utveckling. En del människor får bara den förändrade medvetenhet sådär bara! läs t ex en ny jord av Eckart Tolle.
Blir det tillräckligt många "medvetna" människor kommer den nya medvetande att sprida sig över alla. Jag hoppas det verkligen. Skulle vara roligt att leva på denna jord! Hoppas detta blev inte "för mycket"!
