Summa summarum - inga punkteringar
(This is a Swedish summary of my trip, An English summary is in a separate posting.)
Jag ångrar det inte!
Jag kan varmt rekommendera en långtur på cykel, ensam eller i sällskap beroende på läggning.
Cyklologi
Så jag var ute och cyklade i två delar. Den första delen var två månader från 13 oktober till 15 december, den andra delen från 19 februari till 30 april.
Jag red på Margareta, en cirka 50 årig damcykel uppkallad efter dess förre ägare, min mor. Helt oväxlad och standardutrustad.
Totalt cyklade jag 4926 km. Många dagar cyklade jag inte alls, vissa sträckor tog jag tåg eller buss och flyg. De dagar jag cyklade så var dagsettapperna för mellan 60 km och 178 km. Genomsnittshastigheten var normalt mellan 16 km/h och 22 km/h, beroende på terräng, vind, regn, form och humör! Till min och andras förvåning så fick jag inte en enda punktering. Men bakhjulet havererade totalt så jag fick köpa ett nytt. Framhjulsaxeln pajade också och det var omöjligt att få fram en ny, så jag fick köpa ett nytt framhjul. Kedjan bytte jag då den knakade och var trög. Två stöd gick sönder. Cykelväskorna var i princip helt kass när jag kom hem.
Resrutt
I den första rundan så åkte jag båt från Stockholm till Riga, cyklade från Riga (Lettland) via Vilnius (Litauen), Chelm (Polen), Lviv, Kamyenats Podilski, Uman, Charkov, Simferopol, Jalta (Ukraina) och tog flyg till Istanbul. Från Istanbul till Kücukuyo. Där lämnade jag cykeln och flög hem över jul. Jag blev kvar hemma längre än tänkt.
Den 19:e februari tog jag tåget till Istanbul. Med lite frivilliga och ofrivilliga stopp på vägen så tog det sex dagar att nå dit. Sen färja och buss till Küçükkuyu, där cykeln Margaret väntade.
Den andra rundan tog mig via Turkiets östkust (Izmir, Bodrum) till Kos, Patmos och Santorini i Grekland. Kolbjörn, min son kom ner fem dagar och vi cyklade runt på Pelleponnesos. Därifrån färja till Bari (Italien), vidare till Napoli och Rom (mestadels tåg). Färja till Sardinien (Olbia), efter 10 dagar där vidare till Koirsics, Bonfacio till Bastia, Färja till Toulon, blandat tåg och cykel via Lyon och Annecy till Geneve. Därifrån tåg hela vägen till Fredrikshamn i Danmark, cykel från Göteborg hem.
Sova
Första rundan hade jag med mig tält och sovsäck och sov fyra nätter i tält. Andra vändan så hade jag med mig ett antal böcker och min dator och tyckte det blev för mycket att släpa på att också ha tält. Men det hade egentligen varit bättre att ha haft tältet den andra vändan, då det var varmare och övernattningen i Italien och Frankrike var alldeles för dyr. Jag sov mestadels på hotel och pensionat. Någon gång i "rum" eller "stuga". I Ukraina var det svårt att hitta ställen att sova på, och ofta hade de väldigt låg standard.
Äta och dricka
Jag åt på alla möjliga och omöjliga sätt. Vissa dagar i Ukraina var det mest te, choklad och kex, I turkiet var det restauranter mest hela tiden. I italien och Frankrike blev maten dyr. Den enklaste måltid, som en pizza med lite sallad kostar lätt 150 kronor.
Det går ju en hel del vätska när man cyklar, så de dagar jag cyklade slörpade jag i mig ett par tre lite vatten+te+juice+öl. I de flesta länderna så drack jag tappvatten, om det inte smakade illa.
Kropp
Tja, jag hade väl hyfsad allmänkondition när jag startade, men ingen cykelträning alls, så det var lite jobbigt i början. Men det är väl lika bra att träna på vägen som att hålla på att träna innan tycker jag. Skavsår på rumpan och ont i knäet var det som plågade mig mest. Shea smör fick hjälpa rumpan och knäna blev oftast bättre efter några dagar. Två gånger var jag sjuk, och fick vila några dagar, inget allvarligt.
Jag gick ned några kilo under cyklingen i Ukaraina, en kombination av långa dagsettapper och dåligt med mat. Jag tog igen den vikten sedan.
Även om det är bra för konditionen så märkte jag att armarna blev rätt svaga, på slutet började jag med lite armhävningar för att hålla dem igång.
Snus
Den som följt bloggen från början vet att jag helt heroiskt slutade snusa efter att ha snusat i trettiosju år, en dosa om dagen! Jag är mycket stolt över det och det går nu dagar utan att jag tänker på snus.
Själ
Det blir onekligen lite ensamt att cykla runt på det där sättet. Cykelturen var en del av ett försök att se över mitt liv sådär i "halvtid" (ja, ja jag kan erkänna att jag är något optististisk att kalla femtio år för "halvtid"), att hitta nya vägar eller få ny energi för det jag redan gjorde. Om man är en grubblare som jag är, så kan man köra fast lite för lätt nåt man trampar och trampar. Nog blev det en hel del förändringar av det hela.
Jag träffade många trevliga människor, men utbytet med dem var ändå begränsat pga av språksvårigheter i de allra flesta fall.
Turism
Jag såg massor av saker, mycket vackert, så mycet att jag blev blassé efter ett tag. Jag har ju rest mycket i mitt arbete också och har redan besökt mer än 80 länder. Jag är inte säker på att jag verkligen behöver se mer av världen på ett tag. Det finns ju ingen gräns.
Men det är klart Samarkand, Sarek, Timbuktu, Patagonien, Bajkalsjön och Grand Canyon finns ju kvar på listan....
Jag var inte utsatt för något brott och hade få missöden. Jag ramlade på cykeln in Lviv två gånger och blev nästa påkörd i Turkiet (bilen stannade någon centimeter från mig). Jag glömde rätt mycket saker, två par handskar, en halsduk, några böcker, ett par solglasögon, en mössa mm.
Ukraina
Utan tvekan så var Ukraina det mest "exostiska" resmålet, i den bemärkelsen att alla undrade varför jag kom på tanken att åka dit överhuvudtaget, att cykla där och att cykla där i november och december spiellt. Jag tycket det var trevligt i Ukraina. Det var lite pärsigt ibland, men det är ju det man minns efteråt. Allt det där behagliga och mjuka glömmer man fort.
I bloggen hittar du sammanfattningar av erfarenheter från de olika länderna.
Pengar
Dety gick åt alldeles för mycket pengar. I österled ungefär 450 kr per dag, I Medelhavsområdet cirka 700 kr per dag.
Trädgråden Jorden
På den sista vändan började jag skriva boken Trädgården Jorden. Det var rätt OK. Men jag märkte att cyklingen var lite för ansträngande för att tillåta mer komplicerade tankar. När man cyklar så tänker man på uppförsbacken, på byn man just passerade, på att det kliar i rumpan eller att man har ont i knät och man orkar inte riktigt meditera över komplicerad saker. De dagar jag åkte tåg märkte jag att det var bättre för skrivarkreativiteten.
Jag ångrar det inte!
Jag kan varmt rekommendera en långtur på cykel, ensam eller i sällskap beroende på läggning.
Cyklologi
Så jag var ute och cyklade i två delar. Den första delen var två månader från 13 oktober till 15 december, den andra delen från 19 februari till 30 april.
Jag red på Margareta, en cirka 50 årig damcykel uppkallad efter dess förre ägare, min mor. Helt oväxlad och standardutrustad.
Totalt cyklade jag 4926 km. Många dagar cyklade jag inte alls, vissa sträckor tog jag tåg eller buss och flyg. De dagar jag cyklade så var dagsettapperna för mellan 60 km och 178 km. Genomsnittshastigheten var normalt mellan 16 km/h och 22 km/h, beroende på terräng, vind, regn, form och humör! Till min och andras förvåning så fick jag inte en enda punktering. Men bakhjulet havererade totalt så jag fick köpa ett nytt. Framhjulsaxeln pajade också och det var omöjligt att få fram en ny, så jag fick köpa ett nytt framhjul. Kedjan bytte jag då den knakade och var trög. Två stöd gick sönder. Cykelväskorna var i princip helt kass när jag kom hem.
Resrutt
I den första rundan så åkte jag båt från Stockholm till Riga, cyklade från Riga (Lettland) via Vilnius (Litauen), Chelm (Polen), Lviv, Kamyenats Podilski, Uman, Charkov, Simferopol, Jalta (Ukraina) och tog flyg till Istanbul. Från Istanbul till Kücukuyo. Där lämnade jag cykeln och flög hem över jul. Jag blev kvar hemma längre än tänkt.
Den 19:e februari tog jag tåget till Istanbul. Med lite frivilliga och ofrivilliga stopp på vägen så tog det sex dagar att nå dit. Sen färja och buss till Küçükkuyu, där cykeln Margaret väntade.
Den andra rundan tog mig via Turkiets östkust (Izmir, Bodrum) till Kos, Patmos och Santorini i Grekland. Kolbjörn, min son kom ner fem dagar och vi cyklade runt på Pelleponnesos. Därifrån färja till Bari (Italien), vidare till Napoli och Rom (mestadels tåg). Färja till Sardinien (Olbia), efter 10 dagar där vidare till Koirsics, Bonfacio till Bastia, Färja till Toulon, blandat tåg och cykel via Lyon och Annecy till Geneve. Därifrån tåg hela vägen till Fredrikshamn i Danmark, cykel från Göteborg hem.
Sova
Första rundan hade jag med mig tält och sovsäck och sov fyra nätter i tält. Andra vändan så hade jag med mig ett antal böcker och min dator och tyckte det blev för mycket att släpa på att också ha tält. Men det hade egentligen varit bättre att ha haft tältet den andra vändan, då det var varmare och övernattningen i Italien och Frankrike var alldeles för dyr. Jag sov mestadels på hotel och pensionat. Någon gång i "rum" eller "stuga". I Ukraina var det svårt att hitta ställen att sova på, och ofta hade de väldigt låg standard.
Äta och dricka
Jag åt på alla möjliga och omöjliga sätt. Vissa dagar i Ukraina var det mest te, choklad och kex, I turkiet var det restauranter mest hela tiden. I italien och Frankrike blev maten dyr. Den enklaste måltid, som en pizza med lite sallad kostar lätt 150 kronor.
Det går ju en hel del vätska när man cyklar, så de dagar jag cyklade slörpade jag i mig ett par tre lite vatten+te+juice+öl. I de flesta länderna så drack jag tappvatten, om det inte smakade illa.
Kropp
Tja, jag hade väl hyfsad allmänkondition när jag startade, men ingen cykelträning alls, så det var lite jobbigt i början. Men det är väl lika bra att träna på vägen som att hålla på att träna innan tycker jag. Skavsår på rumpan och ont i knäet var det som plågade mig mest. Shea smör fick hjälpa rumpan och knäna blev oftast bättre efter några dagar. Två gånger var jag sjuk, och fick vila några dagar, inget allvarligt.
Jag gick ned några kilo under cyklingen i Ukaraina, en kombination av långa dagsettapper och dåligt med mat. Jag tog igen den vikten sedan.
Även om det är bra för konditionen så märkte jag att armarna blev rätt svaga, på slutet började jag med lite armhävningar för att hålla dem igång.
Snus
Den som följt bloggen från början vet att jag helt heroiskt slutade snusa efter att ha snusat i trettiosju år, en dosa om dagen! Jag är mycket stolt över det och det går nu dagar utan att jag tänker på snus.
Själ
Det blir onekligen lite ensamt att cykla runt på det där sättet. Cykelturen var en del av ett försök att se över mitt liv sådär i "halvtid" (ja, ja jag kan erkänna att jag är något optististisk att kalla femtio år för "halvtid"), att hitta nya vägar eller få ny energi för det jag redan gjorde. Om man är en grubblare som jag är, så kan man köra fast lite för lätt nåt man trampar och trampar. Nog blev det en hel del förändringar av det hela.
Jag träffade många trevliga människor, men utbytet med dem var ändå begränsat pga av språksvårigheter i de allra flesta fall.
Turism
Jag såg massor av saker, mycket vackert, så mycet att jag blev blassé efter ett tag. Jag har ju rest mycket i mitt arbete också och har redan besökt mer än 80 länder. Jag är inte säker på att jag verkligen behöver se mer av världen på ett tag. Det finns ju ingen gräns.
Men det är klart Samarkand, Sarek, Timbuktu, Patagonien, Bajkalsjön och Grand Canyon finns ju kvar på listan....
Jag var inte utsatt för något brott och hade få missöden. Jag ramlade på cykeln in Lviv två gånger och blev nästa påkörd i Turkiet (bilen stannade någon centimeter från mig). Jag glömde rätt mycket saker, två par handskar, en halsduk, några böcker, ett par solglasögon, en mössa mm.
Ukraina
Utan tvekan så var Ukraina det mest "exostiska" resmålet, i den bemärkelsen att alla undrade varför jag kom på tanken att åka dit överhuvudtaget, att cykla där och att cykla där i november och december spiellt. Jag tycket det var trevligt i Ukraina. Det var lite pärsigt ibland, men det är ju det man minns efteråt. Allt det där behagliga och mjuka glömmer man fort.
I bloggen hittar du sammanfattningar av erfarenheter från de olika länderna.
Pengar
Dety gick åt alldeles för mycket pengar. I österled ungefär 450 kr per dag, I Medelhavsområdet cirka 700 kr per dag.
Trädgråden Jorden
På den sista vändan började jag skriva boken Trädgården Jorden. Det var rätt OK. Men jag märkte att cyklingen var lite för ansträngande för att tillåta mer komplicerade tankar. När man cyklar så tänker man på uppförsbacken, på byn man just passerade, på att det kliar i rumpan eller att man har ont i knät och man orkar inte riktigt meditera över komplicerad saker. De dagar jag åkte tåg märkte jag att det var bättre för skrivarkreativiteten.
Kommentarer
Postat av: jan sjunnesson rao
Hej gunne,
grattis till nytt liv ! I halvtid behöver man lägga om kursen. ska emigrera till Indien i vår, jobba med skolor och har nyss blivit far - igen! kom igen !1
Trackback
